Dödssjuk och minnes ångest!
Som sagt, dödssjuk! Det har tydligen flyttat in en falukorv med taggar i min hals, inte speciellt skönt. Jag har även fått fyrdubblad synd, en flod i nästan och jag har förvandlats till Prosit i dom sju dvärgarna! Bara under denna text har jag nyst ca 250 ggr! Nä men seriöst kanske 30 ggr iaf, INTE OK! ni som känner mig vet ju hur jag blir när jag är sjuk... Det ÄR synd om mig! Och jag är väldigt sårbar, speciellt nu när jag inte röker! SÅ, jag har tänkt lite! Jag vill bara få ur mig hur mycket jävla skit som jag ångrar i mitt liv (eller rättare sagt i mitt gamla liv!). Jag ångrar saker, jag ångrar människor, jag ångrar ord! Men ska man bara acceptera och släppa? jag vill egentligen bara tala om för vissa vad jag känner! "förlåt för det jag sa", "förlåt för det jag gjorde", "du förtjänar det, ditt as", "jag önskar att vi aldrig träffats", vi fattar! Fast, man är ju vuxen nu och måste tydligen tänka en extra gång innan man öppnar munnen. Måste jag? Man ska väl säga vad man känner? Måste man verkligen hålla tillbaka? Idag är en dag där det mesta man flyga ur mig! Får bara hoppas att jag kan hålla mig..... Som sagt sjuk och ingen rökning (jag styr inte riiiiktigt mina tankar!)
Ditt liv är ditt liv gumman. Det finns inget som heter "mitt gamla liv". Du har samma liv nu, bara att det ser annorlunda ut.
Att säga som man känner är det bästa man kan göra enligt mig, sen kan man ju välja sina ord, just hur man framför sina tankar. Men annars, säg! Säg vad du känner, speciellt de du vill säga förlåt till, som du vill säga "jag älskar dig" till mm. För det är dom sakerna som räknas. Sen om du vill slänga en groda i ansiktet på ngn, varför slösa energin? Bättre att bara låta de människorna vara som är just energislukare.
Pusspuss Älskar dig och KRYA PÅ DIG NU!<3